JAG?

Vadå... varför ska jag alltid ta ett steg tillbaka och låta alla andra bestämma över mitt liv? Det här är JAG.. Detta är MITT liv!! Jag måste tillåta mig själv att vara bara ANNA ibland... Annars känner jag mig kvävd.. Kan inte andas andras luft längre! Jag finns här för mina käraste, ställer alltid upp. Kommer alltid att vilja deras bästa... och skulle inte för mitt liv ge upp någonting som kan försöra deras liv! Jag finns där för mina barn.... Jag Är deras mamma, jag stöttar dom, peppar, tröstar, kramar om och älskar dom 24 h om dygnet!! Jag är säker i min mammaroll.. jag litar på mig själv som mamma!! Framför allt litar jag fullt ut på att jag gör det som är bäst för mina barn... men när insikten kommer att jag faktiskt har tappat bort ANNA känns det plötsligt tomt... Jag är Anna-Mamman.. Jag har allt jag någonsin drömt om.. kan inte önska mig mer, något finare finns inte! Det vill jag inte leva utan... Men i vilken hörna ligger mig personlighet och skräpar? I vilket fack har jag lagt undan mina åsikter...? Måste börja leta.. VEM är jag?? Var står jag egentligen? Har jag blivit knäpp??? Bara vaknar en morgon och inser att jag tappat mig själv någonstans på vägen!!!!! Hjälp.. Kan man ångra sig nu eller..?